Expert: Färre jobbar mer med högre marginalskatt, så löd Dagens Nyheters rubrik​ ​häromdagen. Det låter allvarligt.

Bakgrunden är att regeringen vill göra en skattehöjning som skulle ge 2,7 miljarder till statskassan. Något som skjuts ned av expert.

Experten, nämner DN, är står på Timbros lönelista, och där kanske man borde börja misstänka at det är en partsinlaga.

Nåväl. Lundberg menar att beräkningen inte tar någon hänsyn till att det kan leda till att människor arbetar mindre, och att det kan leda till förlust i statskassan på ungefär två miljarder per år.

- Den risken är väldigt stor. Man borde redovisa detta och redovisa att det finns den här typen av effekter. Nu görs inga beräkningar någonstans i budgeten, fastän alla på finansdepartementet vet att skattehöjningar har den här typen av effekter.

Vi på Alliansfritt Sverige är inga “experter” eller så. Men vi har noterat att det finns problem med Lundbergs beräkningar: dels hur kraftigt Lundberg räknar med att folk reagerar på marginalskatteförändringar och dels vilken effekt på skatteintäkterna detta får.

Hur starkt folk reagerar på en marginalskatteförändring kan mätas med något som ekonomer kallar för skattebaselasticitet. Om elasticiteten har ett positivt värde, så betyder detta att när skatten höjs så reagerar folk genom att minska sin inkomst, antingen genom att jobba mindre eller genom att försöka få inkomsten att beskattas lägre på mer eller mindre lagliga vägar.

Men om elasticiteten har ett negativt värde så reagerar folk istället på skattehöjningar genom att höja sin inkomst för att kompensera för skattehöjningen, antingen genom att jobba mer eller genom att på ett eller annat sätt höja sin lön. Om elasticiteten är noll eller nära noll så betyder det att folk inte reagerar särskilt mycket alls. I verkligheten är reaktionen givetvis olika mellan olika personer så den elasticitet som ekonomer räknar med är genomsnittet.

Värdet på denna elasticitet är okänd, den måste på något sätt beräknas. Lundberg väljer här att räkna med en elasticitet på 0,2 vilket ger det resultat han vill ha, det vill säga att staten går back på skattehöjningen. Problemet är att den senaste studien [1] gällande svensk data ger en elasticitet som är mycket låg eller oskiljaktig från noll för löntagare, denna låga elasticitet överensstämmer för uppskattad elasticitet för Danmark [2][3].

Så skriver man rapporter när man vill att de ska gå åt ett visst håll, som vi brukar säga.

Något Dagens Nyheter vrider till “Expert”.



​[1] Bastani, Spencer & Selin, Håkan (2014), ”Bunching and non-bunching at kink points of the Swedish tax schedule”, Journal of Public Economics, vol 109.

[2] Chetty, R. , Friedman, J. , Olsen, T. and L. Pistaferri (2011) ”Adjustment Costs, Firm Responses, and Micro vs. Macro Labor Supply Elasticities: Evidence from Danish Tax Records” Quarterly Journal of Economics 126, 749-804.


[3] Kleven, Henrik Jacobsen, and Esben Anton Schultz. 2014. "Estimating Taxable Income Responses Using Danish Tax Reforms." American Economic Journal: Economic Policy, 6(4): 271-301