​Det kostar 1,2 miljoner att byta en dörr på Nya Karolinska och 140 000 kronor att flytta en vattenkran, skriver Svenska Dagbladet. De här är några exempel på de hemliga priserna för ändringar på världens dyraste sjukhus Nya Karolinska, som kommer att kosta stockholmare minst 61,4 miljarder kronor fram till år 2040.

Sjukhuset byggs i så kallad offentlig-privat samverkan (OPS). På grund av OPS-modellen kommer varje tilläggsbeställning och ändring med en extra prislapp. OPS är en entreprenad- och finansieringsmodell som betyder att samhället låter privata aktörer låna pengar för projekt och får som tack en årlig kostnad –som i Nya Karolinskas fall är enormt hög. Swedish Hospital Partners (SHP) och Coor Service Management – som fick sitt avtal helt utan konkurrens – har ensamrätt på alla tilläggsarbeten de kommande 22 åren.

Och lite som stödstrumpsäljaren Onemed, är inte deras prislista billig direkt. Hittills har landstinget gjort upp om över 170 ändringar och tillägg med företagen. Swedish Hospital Partners ägs av byggbolaget Skanska och det brittiska riskkapitalbolaget Innisfree med sina två brevlådeföretag på Avenue J F Kennedy i Luxemburg. Coor Service Management är börsnoterat och en del av Skanska, som har byggt NKS.

Svenska Dagbladet har intervjuat en brittisk hälsoekonom, Allyson Pollock, professor vid Queen Mary University i London, om ett likadant brittisk sjukhus byggt med OPS-avtal:

“De riktigt stora kostnaderna kommer inte medan sjukhuset byggs utan efteråt. Det finns OPS-avtal och tilläggsavtal där det kostar 4 000 pund att sätta upp en lampa, 8 450 pund för att sätta in en ny diskmaskin eller 242 pund för att byta ett hänglås. Varje förändring som inte förutsetts kostar pengar.”

Dessutom tycker narkos- och intensivvårdsläkare Jarl Ehrenberg, som har hunnit jobba på NKS i 10 månader att sjukhuset är “ett fuskbygge”.

“Det är en bedrövligt dålig standard i ett så kallat toppmodernt sjukhus som vi inte ens använt ett år.”

Det kommer alltså att behövas många förändringar och tillägg de kommande 22 åren: fram till dess kommer NKS vara en pengakran som bara pumpar på. En pengakran som är byggt av samma företag, Skanska, som alltså tjänar på att utföra extraförändringsarbeten.

Finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) vägrar att kommentera och hänvisar som vanligt till de ansvariga tjänstemännen, men siktar högt: I juli sa hon att Stockholms läns landsting skulle bli bäst i Sverige på upphandlingar.

Kanske bra att börja med att inte vara sämst?