Att vara statsekreterare är att sitta i en gyllene bur - det kan integrationsminister Erik Ullenhags statssekreterare Jasenko Selimović intyga. Jobbet är stressigt men ytterst välbetalt. Det som gör jobbet till en bur är att du är ministerns högra hand och inte längre får tycka och tänka allt du vill offentligt. Om du nu inte är en folkpartist förstås. Selimović frifräser runt i media under flaggen ”folkpartist” och signerar saker till vänster och höger med sitt namn men aldrig med sin statssekreterartitel. Nu finns en fråga som behöver besvaras: vem representerar Selimović? Ingen vet. Varför gör Selimović såhär? Förmodligen för att han kandiderar till något inom Folkpartiet. Oklart vad. Men en sak är säker: Ullenhag måste sätta koppel på Selimović. Om han inte gör det så godkänner han Selimovićs agerande. Faktum är att det kanske är så det är idag; Selimović får agera testballong för att se hur olika förslag flyger som Folkpartiet av en eller annan anledning inte vågar stå för officiellt. Vi kan inte veta om det är så men för varje gång Selimović tillåts valsa runt i media förstärks denna bild.